Bilden på tåget ovan har inget med InfraMag tåg att göra utan får ses en illustration hur det skulle kunna se ut. Syftet med att införa höghastighetståg är att korta restider och snabba upp godstransporter. Tidsbesparingen för passagerare och gods på Trafikverkets bana uppnås successivt under 25 år, medan vår bana når målet med kortare restid redan efter 5 år. Detta ger en mycket stor samhällsekonomisk besparing under de följande 20 åren.

Kostnaderna för att anlägga en tågbana omfattar allt från att köpa in mark och utföra markarbete till att tillverka och montera moduler. Genom att stål modulerna tillverkas industriellt och monteras på plats, minimeras kostnaden för tillverkningen. Likaså undviker vi vägfrakter av stora mängder ballast jämfört med ett banvallsbygge. Markarbetet för ett fundament till en pelare är väsentligt mindre än att anlägga en stabil banvall – och det är enklare att justera pelare vid framtida sättningar i marken.

Snabba persontransporter mellan orter kräver att stationerna ligger centralt i städerna. Annars måste resenären byta färdmedel minst en gång till vid start och mål, vilket förlänger restiden väsentligt. Det går att behålla nuvarande stationer, om man låter de nya spåren vila på pelare, vilket innebär stora besparingar.

De faktiska kostnaderna för alternativa sätt att bygga höghastighetsjärnväg kräver detaljkunskap om bl. a. banans dragning och markens beskaffenhet. Trafikverket har i uppdrag att göra kostnadsjämförelser. Nedan redovisar vi översiktliga kostnader per kilometer tågbana från olika konsultrapporter.

Väljer man att vid byggnationen av höghastighetsbanan bygga vårt vårt lätta InfraMag tåg så är kostnaderna extremt låga för att bygga en höghastighetsbana. Men den lätta byggnationen och de lätta tågen med InfraMag har man avsevärt lägre driftskostnader, tillåter högre hastigheter. Underhållet är bara bråkdelar av ett normalt underhåll. Ger en total överlägsen ekonomiskt resultat.